EU:s taxonomi hotar Sveriges bioenergi!
Publicerad: 1/6, 2021
EU:s taxonomi hotar Sveriges bioenergi
Ledande svenska politiker måste ta klar ställning för de fossilfria nyttor som fotosyntesen skapar genom bioenergi och biomaterial, vid alla kommande beslut inom EU, skriver bland annat företrädare för skogs- och bioenergiindustrin.
Den svenska regeringen måste få kommissionen att ta bort de återstående restriktionerna mot biobränslen, skriver företrädare för skogs- och bioenergiindustrinFoto:Anders Wiklund/TT
Den nya versionen av taxonomin som EU-kommissionen presenterade nyligen är en förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget. På flera punkter är den bra men det finns också problem som måste adresseras. I sin nuvarande utformning kan taxonomin komma att minska möjligheterna att nå unionens ambitiösa klimatmål. Taxonomin kan i stora delar komma att bli ett hinder för investeringar i förnybar teknik. Det gäller särskilt EU:s och Sveriges största förnybara energislag, bioenergin. En restriktiv syn på bioenergi från energigrödor och skogsbruk har redan nu, innan besluten är fattade, lett till att finansiärer och investerare börjar tveka kring nya projekt för produktion av biodrivmedel. Därför vill vi att regeringen och våra svenska europaparlamentariker arbetar för tre viktiga förändringar av taxonomin:
1. Anpassa taxonomin till det redan beslutade Förnybartdirektivet. EU:s taxonomi kan inte tillåtas att införa ett parallellt och avvikande regelverk till EU:s Förnybartdirektiv. Därför måste kravet på redovisning av hållbara bränslen för värmeverk vara detsamma som i direktivet. Dessutom måste Kommissionen ta bort förslaget om att mäta växthusgasutsläpp i avgasröret. Klimatutsläppen från fordon beror av utsläppen från både produktion och användning av fordonet. Klimat- och miljöpåverkan beror t.ex. på hur batterier och elektricitet som driver elbilen är producerad, respektive hur drivmedlet tillverkats och vad avgaserna innehåller. Alla typer av teknik och verksamheter kan förbättras och göras mer klimatsmarta. Som taxonomin nu är utformad bromsar den investeringar i hållbara biodrivmedel, biogas och även e-bränslen som tillverkas av insamlad koldioxid.
2. Tillåt och uppmuntra energigrödor. Europa har en stor resurs i åkerareal som används improduktivt eller inte alls. Istället för att hindra biodrivmedel från åkermark bör arealen användas i klimatomställningen. Lantbrukare måste tillåtas att producera hållbara biodrivmedel som ersätter fossil oljeimport till unionen. Biodrivmedel från åkermark skapar dessutom tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden.
3. Håll nere byråkratin. Kommissionen föreslår i taxonomiförslaget att alla Europas skogsägare ner till bara 13 hektar, en så liten yta att det är långt från kommersiellt, ska tvingas göra en egen klimatplan. Förslaget är orimligt eftersom det innebär mer onödigt regelkrångel utan egentlig uppsida för någon. I synnerhet eftersom kollagret i Europas och Sveriges skogar redan ökar, år efter år, sedan flera årtionden.
Bättre med generella styrmedel
Taxonomin har tillkommit med det vällovliga syftet att ge finansiärer vägledning när det gäller bedömningen av hållbarhet. Allt kan emellertid inte beskrivas förenklat på det sätt som Kommissionen försöker göra i taxonomin. En aktuell avigsida med en förenklad klassificering är att den lätt styrs av de åsikter och föreställningar som finns för stunden och som favoriserar vissa förnybara energislag före andra förnybara energislag. Detta har tyvärr präglat klimatpolitiken under en lång tid och bromsar omställningen. Istället måste olika förnybara energialternativ adderas till varandra för att på allvar bidra till att fasa ut den fossila energin.
Den snabbaste vägen framåt är att hållbara investeringar styrs med generella och teknikneutrala styrmedel som förstärkt utsläppshandel, hållbarhetskriterier och koldioxidskatt. Därefter bör både finansiärer och projektörer bedöma sina projekt utifrån ekonomi och klimatnytta. Då kan också olika tekniska lösningar konkurrera med varandra på lika villkor.
Förbättra taxonomin
Sverige har med bred marginal uppnått EU:s klimatmål för 2020. Vi har EU:s i särklass högsta andel förnybar energi, och EU:s lägsta klimatutsläpp per invånare. Vi har uppnått detta till stor del på grund av vår satsning på bioenergi, som i dag står för 38 procent av svensk energianvändning och är vår största energikälla. Bioenergianvändningen och en fortsatt utveckling av bioenergisektorn, ifrågasätts nu i taxonomin och av andra EU-regelverk. För Sveriges del får taxonomin direkta konsekvenser för möjligheterna att fullfölja det ambitiösa klimatmålet för transportsektorn 2030 och att fasa ut fossila drivmedel. För planerna på att tillverka hållbara biodrivmedel från svenska råvaror, är EU-kommissionens förslag en stoppsignal. För fullföljandet av Fossilfritt Sveriges färdplaner är taxonomin förödande eftersom planerna till stor del bygger på användning av förnybara biobränslen. Ambitionen att åstadkomma negativa utsläpp genom bio-CCS är också avhängig en fortsatt storskalig användning av bioenergi i kraftvärmeverk och industrier.
Ledande svenska politiker måste ta klar ställning för de fossilfria nyttor som fotosyntesen skapar genom bioenergi och biomaterial, vid alla kommande beslut inom EU. Den svenska regeringen måste få kommissionen att ta bort de återstående restriktionerna mot biobränslen. Om detta inte är möjligt bör Sverige verka för att Rådet skickar tillbaka taxonomiförslaget till Kommissionen. Likaså bör våra svenska europaparlamentariker verka för att Europaparlamentet begär att förslaget ändras. Det handlar om en central del av Sveriges energiförsörjning och våra möjligheter att nå ambitiösa klimatmål.
Svebio, Gustav Melin vd
Drivkraft Sverige, Johan G Andersson vd
2030-sekreteriatet, Jakob Lagercrantz vd
Lantmännen, Alarik Sandrup Näringspolitisk chef
President ePURE SCA, Ulf Larsson VD och koncernchef
Preem, Magnus Heimburg vd
St1, Per-Arne Karlsson, Director Public Affairs
SÖDRA, Lena Ek ordförande
Neste Sverige, Andreas Teir vd
Setra Group, Katarina Levin vd
Adesso BioProducts, Lars Lind vd
SunPine, David Öquist vd
Energifabriken, Karin Varverud ägare
SEKAB, Ylwa Alwarsdotter Executive VP
Colabitoil, Magnus Nyfjäll vd
Pyrocell, Pontus Friberg ordförande
