BiodrivMitts nyhetsbrev september 2021
Publicerad: 1/10, 2021
Nyhetsbrev september 2021
Under september månad har ett stort antal förslag presenterats som påverkar omställningen till fossilfria transporter. Förslagen i budgetpropositionen genomförs om regeringen får en majoritet som röstar för dessa förslag. Olika organisationer har presenterat ett stort antal rapporter med förslag i syfte att påverka politiska beslut om drivmedel och fordon. Även här krävs i många fall en politisk majoritet i beslutande församlingar och i andra fall beslut i företagsledningar och av enskilda fordonsägare. I dagarna läggs massor med förslag i riksdagen som på olika sätt direkt och indirekt påverkar omställningen till fossilfria transporter. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/?doktyp=mot
Under september har priserna på förnyelsebara drivmedel och el ökat kraftigt. Priserna på drivmedel och fordon påverkar takten i omställningen.
Utfasningsutredningens förslag och synpunkter på förslagen
Remissvar med synpunkter på Utfasningsutredningens förslag (SOU 2021:48) som presenterades av regeringens utredare Sven Hunhammar den 1 juni finns nu framme. Utfasningsutredningen är mycket omfattande. Den innehåller över 700 sidor om hur en ökad elektrifiering i kombination med ett mer transporteffektivt samhälle och långsiktigt hållbara och förnybara drivmedel ska fasa ut de fossila drivmedlen till år 2040. Flera av våra medlemmar har i sina resp. remissvar redovisat sina synpunkter, t. ex LRF och Sveriges Åkeriföretag. De förslag som nu bereds i Regeringskansliet kommer att ha en mycket stor påverkan på omställningstakt och investeringar i produktion och försäljning av fordon och drivmedel.
Efterfrågan på HVO100 ökar kraftigt
Dagens PS kan berätta att både ökad inblandning av biodrivmedel och höjd skatt sannolikt kommer att fördyra dieseln med omkring en krona. Ökad inblandning av biodrivmedel ökar dieselpriset betydligt mer än skattehöjningen. Priset på HVO100 har i likhet med dieseln stigit kraftigt, och exklusive skatt är literpriset mer än 50 procent dyrare än den vanliga dieseln. Dessutom har reduktionen för E10-bensin slagit i taket, det går inte blanda in mer etanol. Det gör att bränsleföretagen i stället måste kompensera med ökad inblandning i dieseln. – Det är en kraftigt ökad efterfrågan på biodrivmedel, Tyskland är också på väg att börja med mer biodrivmedel och där är fordonsparken 15 gånger så stor som i Sverige, det blir en ny nivå på efterfrågan. Priset på biodrivmedel styrs av tillgång och efterfrågan, säger Johan G Andersson, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige. Regeringens prognos har hittills varit att dieseln ska stiga med 50–75 öre fram till 2030, plus skattehöjningar i takt med inflationen. Det skulle innebära att dieseln skulle kosta drygt 25 kronor litern år 2030. Efter prisökningen på biodrivmedel ser det snarare ut som literpriset kan hamna närmare 30 kronor litern när reduktionsplikten stigit till 66 procent år 2030.
Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemetförslag ute på remiss
Regeringen föreslår att den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut sänks från 90 till 75 gram koldioxid per kilometer och att gränsen för när den högre nivån på det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut sänks från 130 till 125 gram per kilometer. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 30 november 2021. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2021/09/skarpt-miljostyrning-i-bonusmalus-systemet/
Biostrategi för bl a fossilfria transporter
Fossilfritt Sverige har i samarbete med berörda företag och experter och 20 företag och tagit fram en biostrategi för fossilfri konkurrenskraft. Bl a sägs att till en början kommer vägtransporterna behöva öka användningen av biodrivmedel fram till 2030 för att sedan minska när elektrifieringen av både personbilar och lastbilar får fullt genomslag. Samtidigt ökar behovet av biodrivmedel hos flyg och sjöfart. För att säkra fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel, bör regeringen verka för att EU-kommissionens förslag om att ge utrymme för detta inom statsstödsregelverket genomförs (punkt 77 i CEEAG). Fram till dess att denna förändring finns på plats bör nuvarande skatteundantag förlängas. I det fall skatteundantag inte beviljas på sikt, så är ett alternativ att inkludera rena och höginblandade biodrivmedel i reduktionsplikten Regeringen bör stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från lignocellulosa, exempelvis genom en avancerad kvot i reduktionsplikten som bör kunna införas 2024.Regeringen bör senast 2022 fastställa inblandningsnivåer i reduktionsplikten för flygfotogen för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet bör vara 100 procents inblandning år 2045 i båda fallen.
Trängselavgifter ska effektivisera flyget och bidra till minskad klimatpåverkan
Regeringen ger Transportstyrelsen i uppdrag att senast 24 januari 2022 analysera möjligheterna att införa s.k. trängselavgifter för flyget i syfte att minska trängseln i luftrummet och bidra till flygets klimatomställning.
Mera pengar till klimatet-regeringens budgetförslag
Takten i klimatomställningen måste öka och att minska transportsektorns utsläpp är en förutsättning för att nå klimatmålen. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen därför satsningar på över 3,9 miljarder kronor som påskyndar omställningen i transportsektorn samt stärker sammanhållningen och möjligheten att jobba i hela Sverige.Regeringen föreslår en satsning på 80 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete med den regionala klimatomställningen. Det innebär att medlen till länsstyrelsernas klimatarbete tredubblas jämfört med det senaste decenniets satsningar. För att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft föreslår regeringen en satsning på 1 900 miljoner kronor under år 2022–2024. Regeringen vill avsätta 500 miljoner kronor för år 2022. Under år 2023 och 2024 ska 700 miljoner kronor per år tillföras för samma ändamål. Satsningen föreslås fortsätta till 2040, med en kontrollstation 2024.För att minska klimatutsläppen i hela landet och bidra till en grön återstart föreslår regeringen att Klimatklivet förstärks kraftigt. Anslaget ökar med 800 miljoner kronor under 2022 för att därefter öka med mer än dubbelt så mycket 2023. 2024 är den planerade ökningen på mer än tre miljarder kronor
En tillfällig förstärkning av elbusspremien på totalt 1,1 miljard kronor föreslås under 2022. I satsningen ingår även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på 200 miljoner kronor under 2022. Detta är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Satsningen beräknas därefter uppgå till 200 miljoner kronor 2023 och 300 miljoner kronor 2024. Det är en viktig del i arbetet med att ställa om tunga transporter och arbetsmaskiner till fossilfrihet.
För att bidra till ökad cykelpendling föreslår regeringen en ändring av skattereglerna för förmånscyklar. Förslaget innebär att förmånscyklar med ett förmånsvärde på högst 3 000 kronor per år inte behöver tas upp till beskattning, vilket motsvarar en cykel med ett marknadsvärde på ca 15 000 kronor. För att ytterligare stimulera åtgärder som gynnar cykel vill regeringen också att stadsmiljöavtalen förstärks med ett särskilt fokus på cykling med 200 miljoner kronor under 2022
Regeringen vill också satsa på en breddad ekobonus. Ekobonusen är riktad till bland annat sjötransporter, järnvägstransporter och godstransporter som sker med mer än ett transportsätt och åtgärder som effektiviserar omlastning av gods och stimulera nya transportlösningar. Satsningen uppgår till 100 miljoner kronor årligen mellan 2022 och 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/skarpt-miljostyrning-i-bonus-malus-systemet/
Uppdrag att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av transporter
Regeringen uppdrar åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/08/uppdrag-att-bidra-till-okad-kunskap-om-elektrifieringen-av-transporter/
Förslag om avgift för att köra på elväg
En utredning har lämnat förslag på hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll av elvägar kan finansieras. Utredningen föreslår att en brukaravgift ska tas ut vid användning av en elvägsanläggning. Avgiftsplikt bör inträda när ett elfordon ansluter till elvägs-. anläggningen. Fordonets ägare, eller i vissa fall innehavare, bör vara betalningsskyldig för brukaravgiften. En metod för beräkning av brukaravgift som utredningen föreslår innebär att kostnader för drift och underhåll av elvägen fördelas utifrån elvägsanvändarens förbrukade kWh.
Behov av en sammanhållen strategi för drivmedel
Drivkraft Sverige vill se ett större fokus på den stora potentialen för hållbara biodrivmedel och en sammanhållen svensk strategi kring drivmedel. Det saknas till exempel fortfarande en långsiktig plan över hur transport- och energislagen ska samverka för att minska utsläppen så att Sveriges klimatpolitiska mål nås. En Drivmedelskommission skulle kunna vara en del av den lösningen, för biostrategin täcker inte de inte behoven.
Drivkraft Sveriges remissvar om EU ETS – om förslag på ändringar i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen
Drivkraft Sverige anser att det inte ska införas något handelssystem för vägtransport och byggnader då det riskerar att inte bli ett effektivt system, både vad gäller omställningstakt och kostnadseffektivitet. Genom införande av ett handelssystem kommer transportsektorn att ha flera styrmedel genom den nationella reduktionsplikten, förnybartdirektivets krav på förnybart i transportsektorn och också den nationella drivmedelsbeskattningens koldioxidelement. Drivkraft Sverige bedömer att alla dessa styrmedel sammantaget kommer att leda till högre kostnader för drivmedel och att det i en konsekvensutredning måste framgå vad den samlade effekten av alla dessa styrmedel blir.
https://drivkraftsverige.se/en-samlad-konsekvensutredning-och-effektbedomning-saknas-aven-i-eu-ets/
Sjöfartens omställning
Efterfrågan på HVO kommer att öka kraftigt och att det kan komma politiska krav på inblandning av förnybart. Samtidigt börjar elektrifieringen att ta fart även inom sjöfarten. Det kommer innebära att resurserna omfördelas så att de större fartygen som är svårare att elektrifiera, får tillgång till HVO.Ssjöfartsnäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft: https://www.sweship.se/wp-content/uploads/2019/03/190319-Sj%C3%B6fartsn%C3%A4ringens-f%C3%A4rdplan-f%C3%B6r-fossilfri-konkurrenskraft.pdf
https://drivkraftsverige.se/det-behovs-biodrivmedel-nar-sjofarten-staller-om/
Förslag om klimatdeklarationer för flygresor
En promemoria med förslag om krav på klimatdeklaration i samband med försäljning av flygresor har i dag skickats ut på remiss. Förslaget syftar till att minska klimatpåverkan genom att synliggöra flygresornas påverkan på klimatet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/forslag-om-klimatdeklarationer-for-flygresor/
Utredning om elvägar
Utredaren tror att elvägar blir ett komplement till stationär laddning. De kan minska storleksbehovet av batterier. De kan också förhindra flaskhalsar, exempelvis köer vid stationär laddning. De kan därmed öka transporteffektiviteten. Med denna utredning har regeringen fått ett underlag om hur man kan skapa det nationella regelverk som krävs för elvägar. Fortfarande saknas dock mycket av internationella standarder och ramverk. Men det finns en annan och troligen ännu svårare fråga än frågan om hur elvägar skulle kunna ska införas med genom lag och administration. Kan det byggas upp en efterfrågan på elvägar, och i så fall var? Denna fråga bestäms av ett antal andra klurigheter. Hur kommer ekonomin och tekniken för elvägssystem utvecklas i jämförelse med stationär laddning och vätgas-bränslecellssystem? Var och hur kommer laddaktörer för tunga trafik att investera? Vad händer när vätgas börjar erbjudas längs stora transportnoder? Hur kommer fordonstillverkare och köpare att agera? Kort sagt, vilken roll kommer elvägar att fylla, och för vilka segment?
https://omev.se/2021/09/14/inforandet-av-elvagar-i-sverige/
Mora- Hållbarhetsbarometern
Kommunen rapporter att uppföljningen visar att omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta går alldeles för långsamt, såväl geografiskt som internt i kommunen. Statistiken för körsträckor med bil visar en tydlig trend av minskat resande, där körsträckorna har minskat med 13 procent mellan åren 2017 och 2020.
https://morakommun.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2021-09-06-hallbarhetsbarometern-2021.html
Minskad biltrafik i Borlänge?
Alva Rosager har skrivit masteruppsatsen "Kommuners arbete för att minska biltrafiken - Utmaningar och målkonflikter i Göteborg, Borlänge och Jönköping. Syftet med detta arbete är att identifiera potentiella målkonflikter och utmaningar inom kommuners arbete med att minska biltrafiken och att undersöka hur relationen mellan målsättningarna om att minska biltrafiken och andra intressen uppfattas av tjänstepersoner i kommunerna. Vidare är syftet också att undersöka hur målsättningarna reflekteras i det operativa planeringsarbetet, uttryckt i detaljplaner. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är följande:1. Vilka utmaningar och målkonflikter kan identifieras inom arbetet med att minska biltrafiken i de studerade kommunerna? 2. Reflekteras kommunernas målsättningar om att minska trafiken i deras detaljplaner? På vilka sätt?
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9054059&fileOId=9054060
Klimatkommunerna och fossilfria transporter
Nyhetsbrevet innehåller många intressanta beskrivningar om vad som pågår runt om i landet
https://mailchi.mp/7b7df3e8dff6/klimatkommunernasnyhetsbrevsep21?e=1808647ae3
Gävle kommun har beslutat om Klimatfärdplan
Kommunfullmäktige har beslutat att Gävle ska vara en klimatneutral kommun till år 2035 och även fattat beslut om en klimatfärdplan efter att förslag varit ute på remiss hos bland annat de politiska partierna, Gävles företagarföreningar och lokala naturskyddsföreningar. I färdplanen sägs ”Transportsektorns utsläpp måste minska drastiskt genom främst en snabbövergång till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång och fossilfriafordon. kollektivtrafiken och cykelinfrastrukturen ska fortsätta byggas ut och fler laddplatser och förnybara tankställen ska tillkomma i kommunen. https://meetingsplus.gavle.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunstyrelsen/mote-2021-09-14/agenda/fardplan-klimatneutralt-gavle-2035pdf?downloadMode=open
Pyrocell producerar bioolja
I Pyrocells pyrolysoljeanläggning som nu är i drift vid Setra Kastets sågverk i Gävle används sågspån som förädlas till bioolja, som sedan kan vidareförädlas i Preems raffinaderi i Lysekil.
https://sverigesradio.se/artikel/sverigeunik-ny-fabrik-omvandlar-sagspan-till-bioolja-i-bomhus
Konferenser och poddar
I podden omEV handlar det senaste avsnittet om EU:s nya styrmedelspaket, styrmedel som verktyg och rättviseaspekter av styrmedel
https://omev.se/podcast/omev-53-om-styrmedel/
13 oktober. Lokal klimatsamverkan transporter, Tillsammans minskar vi utsläppen snabbare. Arrangör Falu kommun, Zoom.
27 oktober Konferens Hur långt har arbetet med utvecklingen av en fossilfri industri och fossilfria transporter kommit?
https://fossilfrittsverige.se/event/fossilfri-konkurrenskraft-nu-genomfors-fardplanerna/
28 oktober Drivmedelskonvent i Bollnäs
https://biodrivmitt.se/evenemang-post?read=gavle-dala-drivmedelskonvent-2021-fokus-gavleborg
11 november Drivmedelskonvent i Tällberg
https://biodrivmitt.se/evenemang-post?read=gavle-dala-drivmedelskonvent-2021-fokus-dalarna’
1 December Biodrivtinget 2021 -digitalt eller på Nalen i Stockholm
