BiodrivMitts nyhetsbrev juni 2021
Publicerad: 26/6, 2021
Juni Nyhetsbrev
Hittills under 2021 har ett stort antal beslut tagits som påverkar omställningen till fossilfria transporter. I detta nyhetsbrev berättar vi om några viktiga händelser. Nästa Nyhetsbrev kommer i slutet av augusti.
Biodrivmitt önskar alla en riktigt Skön Sommar!
E10 införs den 1 augusti och blir den nya standardbensinen
I samband med att reduktionsplikten höjs från 4,2 procent till sex procent den 1 augusti 2021 introduceras E10 som ny bensinkvalitet på den svenska marknaden och blir därmed den nya standardbensinen. E10 som redan finns i 14 andra länder inom Europa bidrar till att minska koldioxidutsläppen och är ett viktigt steg i att nå Sveriges klimatmål. De allra flesta bensindrivna personbilar, även äldre, kan köras på E10. https://drivkraftsverige.se/e10-infors-den-1-augusti-och-blir-den-nya-standardbensinen/
Tankställe för vätgas i Hofors
Ovako bygger Sveriges största anläggning för fossilfri vätgas och börjar samarbeta med bland annat Volvokoncernen och H2 Green Steel. Den nya anläggningen vid Ovakos stålverk i Hofors planeras stå färdig i slutet av nästa år och generera 3.500 kubikmeter fossilfri vätgas i timmen. Överskottet ska gå till tillämpningar utanför stålsektorn. Planen är att sätta upp en tankstation för tunga vätgasdrivna fordon i Hofors. Syftet är att lära sig mer kring decentraliserad vätgasproduktion och sedan sprida konceptet.
Projektet Systemanalys av vätgaslösningar
Projektet är under uppstart och kommer att pågå under 2021-2022 med fokus på Gävleborg, inklusive kopplingar till Dalarna. Det övergripande målet är att stimulera regional utveckling genom systemintegration av vätgaslösningar inom industrin, transportsystemet och energisystemet för att därigenom frigöra potentialen att bidra till klimatneutralitet/övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Projektets mål är att med hjälp av en systemanalys av värdekedjan för vätgas inom sektorerna industri, energi och transport överbrygga kunskapsklyftor och hitta synergier hos berörda målgrupper med sikte på en gemensam regional färdplan för vätgas. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Gävle Energi och Svea Vind Offshore, och har en budget på totalt 8,6 Mkr. Kontaktperson: Projektledare Karl Hillman, Högskolan i Gävle, karl.hillman@hig.se
Första fabriken som omvandlar sågspån till biobensin
Vid Sågverket Kastet utanför Gävle gör företaget Setra sågade trävaror. Sågspånet blir idag till pellets som eldas, men nu byggs Sveriges första pyrolysfabrik för att omvandla det till bioolja för att ersätta fossila bilbränslen. Det kommer att räcka till cirka 15 000 bilars årsförbrukning. Sågspånen hettas upp till 500 grader i en syrefri reaktor. Ut kommer tjärdoftande pyrolysolja. Den raffineras sen till biobensin av fabrikens andra ägare, Preem
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forsta-fabriken-som-omvandlar-sagspan-till-bensin
Gemensam kraftsamling för elektrifierade godstransporter i Gävleborg och Dalarna
28 aktörer från Gävleborg och Dalarna har träffat ett avtal om att minska klimatpåverkan från godstransporter i syfte att nå målet om att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Många aktörer har genomfört eller planerar stora omställningar av sina verksamheter som även de kommer att bidra till att nå klimatmålen. Till exempel kan vätgaslösningar inom industrin möjliggöra tankning av vätgas i lastbilar och på så sätt skapa fossilfria transporter.
Energi- och klimatrådgivarna i Dalarna och Gävleborg fokuserar på hållbara transporter
Under hösten kommer Energi- och klimatrådgivarna att börja jobba med två olika teman, Resurseffektiv bebyggelse och Hållbara transporter. Hållbara transporter kommer inrikta sig på till exempel hållbara resvanor, laddinfrastruktur och laddfordon och bilpooler.
Riksdagsbeslut om nya reduktionspliktsnivåer
Lagen om så kallade reduktionsplikt utökas från 1 augusti och tvingar drivmedelsleverantörer att successivt fram till 2030 höja inblandningen av fossilfria bränslen i sina drivmedel. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
Ökat stöd till eldrivna lastbilar
Regeringens har tagit ett beslut som möjliggör för Energimyndigheten att betala ut ytterligare 100 miljoner kronor i klimatpremier till ellastbilar under 2021
https://www.regeringen.se/artiklar/2021/06/regeringen-starker-stod-till-eldrivna-lastbilar/
Dyr nota för kollektivtrafiken om biodrivmedel ska beskattas
Nästa år kan kollektivtrafikens kostnader öka med 760 miljoner kronor. Så mycket kommer det att kosta de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om Sveriges skatteundantag i EU för flytande rena och höginblandade biodrivmedel inte förlängs vid årsskiftet enligt Svensk Kollektivtrafik. Samma vecka föreslog Utfasningsutredningen förslag (regeringens utredning kring utfasning av fossila drivmedel) är att rena och höginblandade flytande biodrivmedel så snart det är möjligt ska inkluderas i reduktionsplikten och skattereduktionen tas bort. Över 92 procent av kollektivtrafiken med buss körs i dag med förnybara drivmedel eller el. En utveckling som möjliggjorts genom skatteundantaget på höginblandad och ren HVO, RME och biogas. Om skatteundantaget tas bort kommer det antingen innebära ökat behov av tillskott från regioner och kommuner, minskat utbud av kollektivtrafik, ökade biljettpriser eller återgång till fossil diesel.
https://www.taxiidag.se/nyheter/e/1614/dyr-nota-for-kollektivtrafiken-om-biodrivmedel-ska-beskattas/
Riksdagsbeslut om infrastrukturåtgärder
Riksdagen sa den 22 juni ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.Riksdagen riktade tillkännagivanden till regeringen:Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/framtidens-infrastruktur_H801TU16’
Uppdrag till trafikverket-ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033.
Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 2021. En samlad effektbedömning av bl a klimatpåverkan för förslaget till nationell plan samt för de preliminära versionerna av länsplanerna, ska redovisas till regeringen senast den 31 januari 2022 .Planförslaget kommer att skickas ut på en bred remiss med svar senast 28 februari 2022. Den nya nationella planen beräknas fastställas av regeringen under våren 2022. Länsplanerna ska vara trafikslagsövergripande och avse perioden 2022–2033.Förslag till nya länsplaner bör innehålla de objekt i nu gällande planer som byggstartats men som inte har avslutats vid ingången av 2022.
Volvo Cars och VW leder tekniktransitionen enligt Transport & Environment
Transport & Environment har utvärderat vilka bilföretag som är i fas med EU:s nollutsläppsmål. Informationen är bl a från IHS Markit. De har en sammanställning av bilföretagens produktionsplaner för Europa.Sammanställningen från IHS Markit visar att:
• för batterielbilar så kommer produktionen
o vara 1 miljon/år 2021 (ca 7% av produktionen)
o vara 3,3 miljoner/år 2025 (ca 25% av produktionen)
o och ca 6,7 miljoner/år 2030 (ca 50% av produktionen)
• för laddhybrider så kommer produktionen:
o vara 1,7 miljoner/år 2025 (ca 11% av produktionen) och stagnerar på denna nivå under andra hälften av decenniet.
• för fullhybrider så kommer produktionen vara 9% 2030
• för bensin, diesel och mildhybrider så kommer produktionen tillsammans vara:
o 88% 2020
o 58% 2025
o 32% 2030
• för bränslecellsbilar och gasbilar kommer produktionen vara låg ända fram till 2030. IHS Markits data visar att för bränslecellsbilar kommer produktionen vara 0,3% 2030 och för gasbilar kommer den endast vara 0,03% 2030.Transport & Environment har använt informationen om produktionsplanerna, men också hur väl företagen satsat på teknikplattformar, batteriproduktion, laddinfrastruktur och mycket annat för att ranka vilka företag som leder tekniktransitionen. De två traditionella bilföretag som leder utvecklingen är VW och Volvo Cars. De har inte med Tesla i rankingen. Transport & Environment gör bedömningen att produktionsplaner visar ett EU kan öka kraven på g CO2/km till åtminstone 65-70% reduktion till 2030. Nu är målet 37,5% reduktion. https://omev.se/2021/06/22/volvo-cars-och-northvolts-samriskforetag-for-tillverkning-av-batterier/
Flyget ställer om
Utvecklingen inom hållbarhet och automatisering går snabbare än vad många inom branschen förutspått. I dag står inrikesflyget för cirka 0,9 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Enligt Transportstyrelsen beräknas utsläppen från inrikesflyget dessutom minska med cirka 37 procent mellan 2017–2025. Mer biobränsle kommer reducera utsläppen ytterligare och liksom vi köper grön el till vårt uttag kan vi redan idag flyga fossilfritt genom att köpa hållbart biobränsle för vår flygning. Sen kommer elflyg och vätgasflyg att pressa utsläppen ner mot noll.
https://www.transportforetagen.se/nyhetslista/juni2021/jag-kommer--men-inte-med-flyg/
Volvo -helelektriska 2030
År 2030 ska biltillverkaren Volvo vara ett helt elektriskt premiummärke. Den 30:e juni avslöjar företaget hur det ska gå till.Volvo kommer den 30 juni kl 14.00 bland annat att berätta om batterier och drivlina, vilken beräkningskraft som behövs för förarstöd och självkörning, och såklart även hur man tänker kring designen. https://live.volvocars.com/techmoment/vcl7ewl5f/volvo-cars-tech-moment
Spridning av laddbara bilar och laddinfrastruktur på landet och i mindre orter
De främsta slutsatserna som kommit fram i en studie är: Konkret information om laddbara bilars funktionalitet, räckvidd och ekonomi behövs för att sänka tröskeln för att skaffa laddbar bil. Det är mycket viktigt att den kunskap som utvecklas i olika projekt får bred spridning, exempelvis genom de kommunala energi- och klimatrådgivarna.
En fungerande andrahandsmarknad, och enkla och lättillgängliga lösningar för hemmaladdning, exempelvis genom lokala energibolag, är också viktigt för att sänka tröskeln.
Kommunerna är viktiga för spridningen av laddbara bilar, såväl när det gäller att introducera dem i sin egen verksamhet, bidra till uppbyggnaden av laddinfrastruktur, och genomföra kunskapshöjande insatser så som prova-på-projekt. För att se till att kommunerna har tillräckliga resurser för att kunna genomföra dessa aktiviteter på ett långsiktigt sätt finns behov av specifikt stöd.
Signaler från statliga myndigheter är mycket betydelsefulla för att peka ut riktningen för teknikspridning. Stöd och insatser har i stor utsträckning riktats mot större städer, vilket har bidragit till att befästa synen på laddbara bilar som stadsbilar. Vid utformningen av fortsatta insatser för att främja utveckling och spridning av elektromobilitet är det viktigt att studera möjliga konsekvenser i ett brett systemperspektiv.
http://vti.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1558624&dswid=4623
Utvecklingen elbilsmarknad
Elbilar står för en liten andel av den globala bilförsäljningen. Men om bara tolv år kommer det säljas fler el- än fossilbilar på världens tre största marknader, enligt konsultfirman EY. Snabbast går utvecklingen ändå i Europa där elbilarna väntas ta över redan 2028. Europa väntas också vara den största marknaden för elbilar fram till och med 2031 då Kina väntas ta över den rollen. 2045, gör EY prognosen att fossilbilarna är förpassade till en marginell företeelse, med lägre än 1 procent av den globala bilmarknaden.
Ny miljöbilsdefinition som gör att myndigheter och kommuner inte kan köpa in biogasbilar utan tvingas köpa enbart elbilar?
Styrmedlen förändras hela tiden. En ny miljöbilsdefinition föreslås som gör att myndigheter och kommuner inte kan köpa in biogasbilar utan tvingas köpa enbart elbilar. Idag är miljöbils-definitionen samordnad med bonus-malus. Bilar som får bonus anses vara miljöbilar, och där ingår biogasbilar. Däremot inte etanolbilar eller snåla dieselbilar som körs på HVO100 eller B100. Många ifrågasätter det lagda förslaget. Under många år hart staten gett stöd till biogas-investeringar, både till produktionsanläggningar, till uppgraderingsanläggningar där rågasen blir dugligt transportbränsle, och till tankstationer. Stora pengar, på senare år både från Klimatklivet och från jordbruksverket. Det får effekt också på den privata marknaden där man ofta följer det statliga regelverket om miljöbilar.
https://www.mynewsdesk.com/se/svebio/blog_posts/regeringens-obegripliga-biogaspolitik-101929
Utfasningsutredningens förslag-inget förbud att sälja nya bensin-och dieselbilar
Utredningens slutsats är att Sverige inte kan införa ett eget förbud att sälja nya bensin- och dieselbilar p.g.a. att ett enskilt EU-medlemsland inte kan införa förbud. Utredarna föreslår att Sverige bör rekommendera EU att införa så hårda krav för utsläpp för g CO2/km för personbilar att det i praktiken blir ett förbud på EU-nivån till 2030 eller strax därefter och senast 2035. En annat av deras förslag är att på nationell nivå föreslå ett riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen av personbilar 2030. För tunga lastbilar förespråkar utredningen en tillfällig utökning av klimatpremien för ellastbilar. Miljözoner kan också vara effektiva styrmedel. Sverige bör också påverka EU som borde ha ett nollutsläppsmål för lastbilar omkring 2040.För arbetsmaskiner så föreslår utredarna att Sverige borde driva på mer för att förbättra ekodesigndirektivet för lättare arbetsmaskiner. På nationella nivå kan klimatpremien för arbetsmaskiner utökas, men även upphandlingskrav kan skärpas. Utredningen föreslår två verktyg för att genomföra utfasningen: utökad reduktionsplikt eller att det införs en utsläppshandel för transporter. Reduktionspliktsystemet bör förändras genom att samma reduktionskrav ställs på diesel och bensin, rena och höginblandade flytande biodrivmedel förs in under systemet och en särskild kvot införs för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen.
https://omev.se/podcast/omev-52-om-utfasningsutredningen/
Forskarupprop om omställningen av transportsektorn
Den 17 juni publicerade 171 forskare, specialister på utveckling av motorer och bränslen, ett öppet brev till EU-kommissionen där man protesterar mot den nuvarande ensidiga inriktningen av politiken på elektrifiering och vätgas. Forskarna kräver att styrmedlen ska grundas på utsläpp i hela livscykeln och på teknikneutralitet. De ser andra lösningar som hållbara alternativ för växthusgasreduktion (flytande och gasformiga bränslen inklusive förnybar vätgas, förnybar metan och andra) som de anser vara mycket mer effektiva eftersom de kan ge effekt direkt i form av verkliga växthusgasreduktioner i den mycket stora befintliga fordonsflottan, inklusive gasfordon, och inte kräva ny infrastruktur.
Markant ökning i försäljningen av laddbara fordon under sista halvåret 2020
Kina har gjort en anmärkningsvärd återhämtning i försäljningen av laddbara bilar. Vilket också syns på listan över de globalt mest populära bilmodellerna. Fyra bilmodeller på den globala topp-tio-listan säljs i endast eller i huvudsak i Kina. Även Tesla Model 3 och Model Y är mycket populära i Kina. Den överlägset mest sålda bilen i Kina under 2021 hittills är Wuling HG Mini EV. Fyra av de tio mest sålda laddbara bilarna globalt är numera SUV:ar. Trenden är starkast i Europa och i enskilda länder som Nederländerna.
https://omev.se/2021/06/18/forsaljningen-av-laddbara-bilar-helaret-2020-och-varen-2021/
