BiodrivMitts nyhetsbrev januari 2021

Publicerad: 19/1, 2021

Nyhetsbrev januari 2021

Nytt år och en kort tillbakablick visar att det under förra året hände väldigt mycket i omställningen vad gäller styrmedel , produktion och försäljning av drivmedel och fordon som medger transporter som orsakar mindre utsläpp.

Och i år händer bl a detta; 1 april höjs fordonsskatten med 30-50 % för nya fordon med höga CO2 utsläpp. Den tillfälliga nedskrivningen av förmånsvärdet för miljöbilar togs bort vid årsskiftet, bonusen sänks för laddhybrider 1 april samtidigt som den höjs för rena elbilar från 60 000 till 70 000 kr, och förmånsvärdet för tjänstebilar planeras höjas i sommar.

 

Nya EU-krav tänder gnistan för laddbart – biltillverkare duckar böteshot

EU:s utsläppspiska har fått biltillverkarna att storsatsa på laddbart och merparten klarar sig nu undan böter. EU har bestämt att skärpa utsläppskraven ytterligare. Utsläppen 2021 ska reduceras med 15 procent till 2025 och minska med 37,5 procent till 2030. Men enligt EU:s Green Deal ska utsläppsmålen revideras redan nästa år och det väntas bli tuffare sänkningar till 2030. Miljöorganisationen T&E anser att det är helt nödvändigt med hårdare krav om inte försäljningen av laddbara bilar ska stanna av under 2020-talet. Bilbranschen efterlyser en bättre plan för att bygga ut laddnätverket i Europa. I dag är det väldigt ojämnt. 75 procent av laddpunkterna finns i fyra länder – Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. https://www.di.se/bil/nya-eu-krav-tander-gnistan-for-laddbart-biltillverkare-duckar-boteshot/

 

Fordonsförsäljningen 2020

Försäljningen av personbilar i Sverige minskade med 18 procent under 2020 jämfört med 2019. I EU, där det hittills endast finns siffror för januari-november, var nedgången 25 procent. Motsvarande period i Sverige visade minus 16 procent. Lätta lastbilar har upplevt ett större ras, minus 42 procent, vilket innebär 31.000 registreringar i fjol. I år tror Bil Sweden på en ökning till 35.000 lätta lastbilar.Den mest anmärkningsvärda utvecklingen i statistiken rör laddbara bilar. Försäljningen har exploderat. I december hade nästan hälften av alla nya bilar sladd. För helåret rör det sig om en andel på 32 procent, jämfört med 11 procent 2019. https://www.di.se/bil/okade-explosionsartat-men-nu-ar-utsikterna-for-laddbart-osakra/

 

 

Vätgasstrategi för fossilfri konkurrenskraft

Fossilfritt Sverige har tagit fram en vätgasstrategi för att identifiera de frågor och utmaningar som kräver nationell samordning så att olika värdekedjor och sektorer ska kunna accelerera utvecklingen mot att göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Den presenteras vid ett webinarium den 21 januari. Här kan man anmäla sig för att delta: https://fossilfrittsverige.se/event/vatgasstrategi-for-fossilfri-konkurrenskraft/

 

Gigantisk satsning på grön omställning

EU-kommissionens återhämtningspaket ”Nästa generations EU” består av ett antal olika insatser, bland annat investeringar i ett mer grönt och digitalt EU. 390 miljarder euro ges som bidrag, 360 miljarder som lån. Huvuddelen av pengarna placeras i ett program för återhämtning och motståndskraft. Dit får medlemsländerna skicka in planer på vad de tänker göra, varpå EU bedömer respektive lands plan och därefter betalar ut pengar tre år.

De 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft utgör nu en grund för både branschernas och Fossilfritt Sveriges fortsatta arbete. Med de ekonomiska återstartspaket som både regeringen och EU aviserat finns särskilda kickstart-pengar som är öronmärkta för att påskynda omställningen. https://fossilfrittsverige.se/2021/01/13/strategi-for-finansiering/

 

Laddinfrastruktur för tunga fordon

Trafikverket har utvecklat en metod för att identifiera områden där lastbilar samlas i tillräckligt stor mängd och tillräckligt länge för att kunna laddas. Utredarna har studerat regionerna kring Stockholm och Örebro. Studien har fokuserat på industriområden, köpcentra, tankställen, rastplatser och liknande trafiknoder som ligger på statligt vägnät, alltså ytor som Trafikverket förvaltar. Projektet tog fram en lista över noder där det genereras mycket tung trafik. De listade också ett antal intressanta drivmedelsstationer och rastplatser. Sammanlagt plockade man fram ett sjuttiotal noder. De analyserade struktur och lämplighet i utvalda områden och man intervjuade fordonsägare, elbolag med mera. I slutänden vaskades fram ett tiotal noder som bedömdes ha bäst förutsättningar för antingen depåladdning eller semipublik laddning av lastbilar. Mer om detta samt även om andra utredningar finns här: https://omev.se/2021/01/15/4094/

 

 

Mellansverige kraftsamlar kring vätgas

Industri, transportsektor, akademi och offentlig sektor i Mellansverige går samman i initiativet ”Mid Sweden Hydrogen Valley” och tar ledningen i utvecklingen av ett integrerat vätgassamhälle. Här ska vätgas skapa fossilfri industriproduktion, gröna transporter och stabila, regionala energisystem. Mellansverige är en stålintensiv region med lång erfarenhet av vätgas, både för transporter och industriell användning. Här finns även Högskolan i Gävle som driver vätgasfrågan i forskningsvärlden, Gävle hamn som utvecklar vätgaslösningar som en del av sitt arbete med att skapa ett energioptimerat hamnkluster och Inlandsbanan som både elektrificerar transportsystemet och planerar för storskalig distribution av vätgas. Bakom Mid Sweden Hydrogen Valley står i dag följande organisationer:

Ovako, AB Sandvik Materials Technology, Outokumpu, Gävle Hamn AB, AB Volvo, Mellansvenska handelskammaren, Region Gävleborg, Region Dalarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Vätgas Sverige, Högskolan i Gävle, Inlandsbanan, Linde Gas, Vattenfall, Statkraft Hydrogen Sweden AB, NITIU, Svea Vind Offshore och Hitachi ABB Power Grids. https://www.regiongavleborg.se/nyheter/mellansverige-kraftsamlar-kring-vatgas/

 

Taxonomins effekter

Den spridda uppgiften, att alla svenska noterade bolag med över 250 anställda omfattas av EU-taxonomin, är fel. I stället handlar det om bolag med över 500 anställda. I själva verket är det bara finansiella bolag samt bolag med över 500 anställda som tvingas följa taxonomin. Taxonomiförordningen börjar tillämpas 1 januari 2022, vilket innebär att noterade svenska företag med över 500 anställda ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022. Fondbolagen börjar följa taxonomin redan i årsskiftet 2021/2022. Taxonomin omfattar elva branscher som tillsammans står för cirka 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa branscher har 70 aktiviteter kategoriserats som hållbara eller icke hållbara, beroende på hur väl de möter de gränsvärden EU satt upp. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/di-avslojar-endast-storre-bolag-omfattas-av-taxonomin/

 

Förbättrade möjligheter för hemmaladdning av elfordon

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra tillgången till laddning vid hemmet. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Boverket och Lantmäteriet. Närmare 90% av laddningen av

elfordon sker vid hemmet eller på jobbet när bilen står parkerad. Regeringens uppdrag är brett och syftar till att ge en helhetssyn på de problem som idag föreligger samt att lägga fram skarpa förslag på hur tillgången till laddning kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/forbattrade-mojligheter-for-hemmaladdning-av-elfordon/

 

Reduktionsplikt för flygfotogen

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en reduktionsplikt för flygfotogen. Förslaget baseras på betänkandet Biojet för flyget. Enligt lagrådsremissen ska utsläppen från flygfotogen minska successivt från 0,8 procent 2021 till 27 procent 2030. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2020/12/reduktionsplikt-for-flygfotogen/

 

Sverige byter till E10-bensin

Precis innan julledigheten kom regeringens promemoria om hur nya lagen om reduktionsplikt av bränslen ska se ut. Förseningen har gjort att införandet av den nya lagen skjuts upp till 1 augusti 2021. Det är stora förändringar och ökade kostnader att vänta de närmaste åren.

Mer etanol i bensin: Regeringens förslag innebär att Sverige snart får den nya bensinkvaliteten E10, som alla bilar inte klarar av. E10 får innehålla upp till 10 procent etanol, jämfört med dagens 5 procent och bekräftar att en övergång till E10-bensin är att vänta. 3000 bensinstationer och 15 000 pumpar kommer behöva byggas om enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige (fd SPBI).

Mer biobränsle i bensin: Reduktionsplikten för bensin ökar till 6 procent från 1 augusti 2021 och blir sedan 7,8 procent redan 2022. Därefter ökar reduktionen med biobränslen till 28 procent år 2030.

När det gäller diesel blir reduktionen 26 procent år 2022 och ökar sedan till 66 procent år 2030.

Regeringen tydliggör i sitt förslag att landets bilister kan vänta sig dyrare bensin och diesel när mer av de dyrare biobränslena ska blandas in. Prishöjningen är svår att förutse, men räkna med upp till 35 öre dyrare bensin varje år, sedan tillkommer skattehöjningar. Dieselpriset bedöms årligen att öka med 50-75 öre litern. Fram till 2030 blir ökningen på bensin upp till 3,60 kr per liter. Dieseln spås öka mer, upp till 6,75 kr per liter. Utöver detta kan oljepriset samt skattehöjningar påverka priset. https://www.dagensps.se/motor/sverige-byter-till-e10-bensin-och-diesel-dyrare/

 

Fossilfritt flyg 2045

Statens energimyndighet ska, under åren 2021–2022, förlänga den satsning på att främja hållbara biobränslen för flyg som beslutades av regeringen den 26 april 2018 (N2018/02705). Satsningen ska omfatta samtliga hållbara förnybara bränslen för flyg. Därutöver ska satsningar göras på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=21184

 

Trafikutveckling med anledning av covid-19-pandemin

Trafikanalys ska särskilt följa trafikutvecklingen med anledning av den pågående covid-19-pandemin under 2021. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 31 mars 2022. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=21513

 

Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation

I promemorian, som är ute på remiss till 16 februari, föreslås reduktionsnivåer till och med 2030 för bensin och diesel. Möjligheten att uppfylla reduktionsplikten med egna eller förvärvade överskott av utsläppsminskningar utökas och i viss utsträckning ska sådana överskott kunna sparas till påföljande år. I promemorian görs även bedömningen att det på sikt bör vara möjligt att använda fossilfria elektrobränslen för att uppfylla reduktionsplikten och att biodrivmedel från råvaror med hög risk för indirekt ändrad markanvändning inte ska kunna användas för att uppfylla reduktionsplikten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. https://www.regeringen.se/4b01b8/contentassets/e37bcbd8759648c3bd8823866ae63f62/samling-reduktionsplikt-bensin-och-diesel

 

Vägledning om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp

Statens energimyndighet ska analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. I uppdraget ingår att ta fram ett förslag på en vägledning exempelvis i form av en märkning, som väger in energianvändning och koldioxidutsläpp, och som tar hänsyn till fordonets hela livscykel. Även luftföroreningar ska beaktas. I uppdraget ingår att ta fram nödvändiga författningsförslag. Statens energimyndighet ska vid genomförandet av uppdraget föra en dialog med Konsumentverket och inhämta synpunkter från Trafikverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 30 december 2021. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=21184

 

Coronas effekt på arbets- och resmönster – nu och i framtiden

Under förra veckans konferens Transportforum redovisades intressanta data om minskat resande under pandemin. https://www.remm.se/wp-content/uploads/2020/06/Prel-results-K2-Corona-studien-Arnfalk-Hiselius-2020-06-23-dela.pdf

 

Elektrifieringspakt i Stockholm – kommer Gävleborg och Dalarna med motsvarande satsning ?

Nu fördjupas samarbetet mellan Stockholms stad, fordonsindustrin, energibolag och övriga aktörer genom en Elektrifieringspakt. Staden ökar nu takten och bildar elektrifieringspakten tillsammans med berörda aktörer i näringslivet, med målet att bli världsledande i strävan mot en fossilfri fordonsflotta. I det arbetet ser staden fram emot att kroka arm med rikspolitiken och elektrifieringskommissionen. https://www.di.se/debatt/elektrifieringspakt-gor-stockholm-fossilfritt/

 

Biljättarna rivstartar 2021 – så blir det kommande året

Biltillverkarna letar efter sin nya roll. Nu är det inte bilarna som är i fokus utan upplevelsen. Och den ska vara elektrisk och uppkopplad.

Kia gör sig av med namnet Motors i sin iver att framstå som något helt nytt. Kia satsar på att bli ledande inom elektriska bilar globalt. Fram till 2027 kommer sju nya elbilar. Men något årtal för att överge förbränningsmotorer helt ges inte.

Amerikanska General Motors behåller visserligen sitt namn, men gör om loggan rejält. En sådan stor förändring har inte gjorts sedan 1964. Färgen blir himmelsblå för att signalera att luften blir renare med elbilar och bokstäverna blir gemena i stället för de klassiska versalerna. De ska enligt uppgift ge intryck av att se ut som en stickkontakt. GM säger också att man vill bli nummer ett inom elbilar och har lovat 30 nya elbilar till 2025.

Renault gör också anspråk på att bli ledande inom elektrifiering. Till 2024 kommer minst tio nya batteribilar. Elbilarna ska dessutom ha högre marginal än bilar med förbränningsmotor.

Världens största biltillverkare Volkswagen vill behålla sin position och eftersom framtiden är elektrisk är det elbilarna man ska bli störst på. https://www.di.se/bil/biljattarna-rivstartar-2021-sa-blir-det-kommande-aret/

 

Några lästips

Två forskare som SvD pratat med slår fast att politikerna med hänvisning till rådande skattesystem och subventioner bestämmer hur utvecklingen blir med elbilar. En forskare uttrycker djup oro för just elinfrastrukturen, om den havererar finns det risk för ”ett rejält bakslag”. Andra orosmoment som ventileras i SvD är pandemin, som gör att färre elbilar säljs och att bilresandet ökar – enligt en kalkyl med hela 50 procent - samt ökad trängsel och fler olyckor. https://www.svd.se/professor-vi-riskerar-bakslag-i-elektrifieringen

 

Gemensamma åtgärder för klimat och luft kan spara både tid och pengar för samhället. Det visar Naturvårdsverkets rapport Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2020. https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6945-2/

 

Kommande rapporter från RATT-X (HiG) under Q1-Q2 2021

1. Vätgas för tunga lastbilar i Gävleborg

2. Innovationssystemet för skogsbaserade biodrivmedel i Gävleborg

3. Systemanalys av förnybara drivmedel och el för vägtransporter i Gävleborg (RATT-X syntesrapport)